tihe

Denna man heter Ara Abrahamian, kanske han inte var den bästa, kanske han inte var den man som man jämförde med den största igenom tiderna som heter Alexander Karelin, men kanske är han den brottaren som symboliserar moral och karaktär bäst i en sport som är styrd på ett sett som påminner om gamla Sovjet.

Det avtrycket han gjorde med den protesten, kan betyda så mycket mera för brottningsvärlden än ett vunnit OS guld till Sverige. I början diskuterades om han gjorde rätt eller inte, men nu har dem kritiska rösterna tystnat för alla är enade om en sak, Ara Abrahamian gjorde inte bara rätt, han är en hjälte som folket tar emot med öppna armar.

Karaktär

Det hela började med OS i Sydney 2000, sedan fortsatta det hela med OS finalen i Aten 2004, men efter att ha blivit bortdömd gång på gång så tog Ara Abrahamian tag sig i kragen och såg i fram emot OS i Peking där han skulle visa brottnings världen att man inte kan stoppa en "ren" brottare ifrån att ta sitt OS guld. Men när dem sedan dömda ut Ara i OS semifinalen ännu en gång i ett horribelt domslut som ingen har någon förståelse för, så blev han rasande och frustrerad och tog tag i situationen som bara kan beskrivas med ett ord och det ordet är: karaktär.

Ni har säkerligen sett händelserna på tv om och om igen, men när han lämnade sin bronsmedalj på mattan (han gick även bronsmatchen och vann den utan några större problem) under prisceremonin så slog han ett slag mot det ledande organet inom brottningen (FILA), som dem omöjligt kan förklara sig ur.

Frågan

Inom dem närmsta åren så kommer vi få svar på frågan vi alla ställer oss, kommer FILA vara tvungna att börja om på nytt för att "rena" sporten från dessa skandaler som sker med jämna mellanrum eller kommer detta att falla i glömskan som ingenting har hänt.

För alla anhängare till sporten förtjänar så mycket mera än vad de senaste åren har visat, detta är en sport som beräknas ha en av dem mest anrika historierna av alla sporter. Så det är bara att hoppas att förändringarnas år är ett faktum.

Ännu ett OS?

Detta skulle vara hans sista OS start, men nu har han även öppnat dörren till nästa OS som avgörs i London om fyra år, så vi får se om detta bara är ett uttalande i ren impulsivitet eller om det är något genomtänkt. Men vare sig vi ser honom på mattan om fyra år i London så kommer han alltid vara förenat med det goda inom sporten, som han bar fram helt ensam på sina axlar.

Länge leve den sanna olympiska hjälten Ara Abrahamian

  

Av: Emanuel Güner

Undrar hur tankarna går hos en när du ser din bästa kompis ligga på marken samtidigt som ett gäng står och sparkar honom i magen utan att göra något.

Det jag nog undrar mest av allt är vad vissa människor har för kriterier hos en som ska vara sin "bästa kompis", är lojalitet, kärlek och generositet viktigt hos den som ska vara din vän.

För ska inte din kompis ha dig i hjärtat, ska inte din kompis försörja dig i nöden och ska inte din kompis stå upp för dig när det behövs.

Jag tror inte speciellt många i det svenska samhället ser dessa punkter som något speciellt viktigt, eftersom här kan kompisar börja tjafsa pga 2-3 kronor, här kan kompisar ha en i hjärtat tills det tryter och kan därmed se på när sin kompis får ordentligt med stryk på någon klubb utan att röra en fena för kompisens vinning.

Lycka

Vad är det då för mening att kalla varandra för kompisar eller har benämningen kompis blivit så oviktigt att det inte spelar någon roll längre. Men betyder då familjen något för en i detta samhälle. Det känns som det är samma där, det betyder något tills det tryter och då säras man åt och "tappar" kontakten.

Jag måste tyvärr säga att vi lever i ett sjukt samhälle, folk som lever enligt den "svenska samhällets regler" lever ej på ett lyckligt sätt, för ett liv utan äkta kärlek och trygghet som kärleken skapar finns inte och vem vill egentligen leva på detta sätt.

Inte konstigt att självmordsstatistiken är väldigt hög i detta land, inte konstigt att skilsmässor rullar på som ett rullande företagsband som tillverkar den nyaste modellen av mobiler, då man ser all lojalitet som något oviktigt.

Men det är just lojaliteten som leder människan till kärleken, för med lojalitet i hjärtat så finner du människor som även kommer att vara lojala mot dig och därmed står med dig, då du inte har det så bra och när det går bra så kan du lita på att dem skyddar dig från att allt går överstyr.


Av: Emanuel Güner