tihe

Vi hånar våra handikappade medmänniskor, vi spottar på våra söner, vi slår våra kvinnor som dessa våra en lägre ras än män.  

Ingen ska tala om för den yngre generationen att det var bättre i öst, den som säger något sådant borde skämmas. Vi må komma ifrån Turabdin, men vi ska ha klart för oss att Turabdin är vårat förlorade land. Det är inget land som tillhör oss längre och det såg turkarna till att vi förstod, väldigt tydligt.

Dem tog ifrån oss rätten att leva som fria människor, det var bara att acceptera att vi var otrogna bedragare som endast hade som mål att förstöra den turkiska nationalismen.

Det var bara att acceptera att vi var turkarnas smuts, vi var inte mer värda än dem herrelösa hundarna på gatorna.

Det var inte mer än rätt av dem att förinta fienderna ibland dem, dessa 25-30 % av befolkningen år 1914 som tillhörde den kristna tron som efter år 1920 endast var nere på 0,1 % av befolkningen.

Det nya landet

Efter decennier av förtryck så bestämde sig stora delar av folket att utvandra till drömmarnas länder där man kunde leva i frihet. Ett av dessa länder var Sverige där dem flesta kom till på 70-talet.

Det var lyckliga blickar som höjdes, men det fanns även en liten gnista av oro i ögonen och oron förvandlades snart till lågor, när man i tidningarna kunde läsa om det första "raskravallen" i Sverige, där det var syrianer i Södertälje som hamnade i problem med ett raggargäng.

Bråket på baren Bristol blev inte bara känt i Sverige, hela världen stämplade Sverige som ett främlingsfientligt land. Men syrianerna insåg snabbt att begreppet av bråket var en stor överdrift som hade blossat upp denna situation till något annat, än vad det egentligen var. 

Propaganda

Nu 30 år senare skördas framgångarna som aldrig förr, enligt tidningen Dagens Industri så är syrianska folkgruppen den invandrargruppen som har flest egna företagare och även flest studerade människor på universitet. Detta är ett av många bevis att vi anpassar oss efter systemet på ett mycket exemplariskt vis, utan för den delen glömma vårat ursprung.

På senare år så har det även vuxit fram en negativ bild om syrianer i Sverige, där det pratas om den super starka organisationen den "syrianska maffian" som styr all grövre kriminalitet i Sverige ifrån högkvarteret i Södertälje, som den före detta poliskommissarien Kant uttala sig om. Även krönikören Carlos Rojas Beskow som uttryckte sin avsky mot syrianer i en krönika som publicerades i aftonbladet efter "upploppet" i Ronna år 2005 där han skrev på detta vis "Nån sa att de behöver fler syrianer i kåren för att klara såna här situationer. Snälla, för det första, börja bete er som människor nu".

Även dem svensk-kurdiska politikerna i Sverige som mer än gärna håller på med sin falska propaganda, har som taktik att inte be om förlåtelse för sitt folks brott emot mänskligheten. För istället gå ut med att smutskasta det syrianska folket, utan att ha något som helst innehåll i vad dem säger.

Här följer några av dessa uttalanden: "Jag tror att hederskulturen är starkast bland syrisk-ortodoxa grupper och araber", "även syrianer misshandlar och mördar sina barn", "glöm inte att alla är kurder från början". Att politikerna Nalin Pekgul(född Baksi), Kurdo Baksi och Dilsa Demirbag Sten som propagerar dessa saker är som att få en dolk i ryggen.

Istället för att få en ursäkt för deras folks inblandning i folkmorden, där dem mer än gärna mördade en kristen och istället för att dem ber om ursäkt för alla kristna som dessa mördar i skrivande stund i Irak, så går dem ut med dessa uttalanden och att Dilsa Demirbag Sten ställer sig oförstående till syrianernas ilska mot denna propaganda och svarar med att deras inblandning i folkmorden inte hör hit.

Man kan ju i så fall ställa sig frågan varför det är den syrianska folkgruppen dem hoppar på och inte sin egen folkgrupp, för om vi ska vara helt uppriktiga så är det denna folkgrupp som ha störst problem med heders relaterade brott i Sverige, det är knappast någon hemlighet.

Försvenskad

Men annars så tror jag att dem flesta är väldigt nöjda med att ha kommit till detta land hittills, men Sverige är ett land med väldigt dåligt skött integrationspolitik, där det går ut på att ta emot flyktingar och bunta ihop alla på samma ställe och nu när dem bygger moskéer lite överallt så tror jag den högerextrema kulturen kan komma att främjas mer än någonsin i framtiden. Även ett framtida EU medlemskap för Turkiet som antagligen leder till att många turkar invandrar till Sverige. Detta är då i ett land där det redan finns över 400 000 människor med muslimsk bakgrund och redan skapar klyftar mellan etniska svenskar och muslimer i detta land.

Tyvärr för syrianerna är att en vanlig svensk i allmänhet inte ser någon större skillnad mellan en turk och syrian, så att även vi kommer få akta oss i framtiden emot hatbrott.

Man får hoppas på att Gud inte låter detta ske mot ett folk som har så många gånger förtryckt och förföljts i sina hemländer. Låt vårat folk inte få samma behandling i vårat nya land Sverige där vi nu lever ett bra liv. Många anser tyvärr att vi kanske kommer lite för bra väl med det nya som vi möter i Sverige och anklagar sina egna för att bli försvenskade.

Vi må ha blivit försvenskade och det är inget man ska blunda för, men samtidigt är det inget man ska skämmas över, det är något naturligt att man påverkas av sin omgivning.

Att vi har kommit till detta land och har påverkats av det svenska, ska vi vara stolta över.

Bättre än att bo kvar i ett Turkiet där det finns ca 77 000 000 invånare och 10 000 av dessa är syrianer, vi skulle antagligen med tiden ha påverkats av omgivningen i en stat där den fanatiska nationalismen är på topp. Ett levande i det förlorade landet Turabdin kunde ha lett till den inledande beskrivningen av vårat folk.


Av: Emanuel Güner